Nu, såhär dagen efter, 30 år gammal. Men inget mer om det nu. 30-årskrisen är över, och det blev en strålande dag. Towe väckte mig med en egenhändigt bakad tårta, med tanke på hennes erfarenheter av matlagning var bara det att hon bakat hela morgonen en bedrift i sig. Tårtan i sig var dessutom ett litet mästerverk, jag blev helt enkelt sjukt imponerad. Sen fortsatte hon överraska mig dagen i ända, sist men inte minst var att hon drog upp en resa till romantikens huvudstad som ett ess ur rockärmen. Vi åker i oktober. Jag vet inte vad jag ska säga mer om denna dam än att jag älskar henne. Hon är fantastisk.
1 comment:
åh vad fint du skriver.i okt ska det ätas croassint, strosas i parker och pimplas vin i the city of love, my love.
Post a Comment