Tankar på promenaden

Värmen har kommit till stan. Inte för att det varit kallt förut, men nu är det stekhett, runt 40 grader, på dagarna. Trots detta försöker jag att ta mig runt till fots här i kvarteren eftersom jag blivit så ohyggligt lat av att ha en motorcykel. Att promenera här är dock allt annat än enkelt. En trottoar, tex, har många användningsområden jag som västeuropé inte känner till. I Chiang Mai, liksom de flesta andra städer här i landet, är trottoarer sällsynta, men när de väl finns används de alltså till allt möjligt:
parkering, sovplats, förlängning av en verkstad, uppställningsplats för motorcyklar till uthyrning, lotteri, gaturestaurang osv. Det är ett konststycke i sig att få plats med allt detta, då det ska samsas med träd, växter i krukor, gatuhundar, soptunnor, elskåp, odefinierbara gropar och hål, brunnar, ledningsstolpar och liknande som är placerade mitt på den smala trottoaren, som dessutom ofta oförklarligt upphör för att fortsätta 200 m längre fram på andra sidan gatan. Du förstår kanske att det är ett konststycke att promenera här. Ytterst få thailändare ägnar sig för övrigt åt promenerande, det är sällan jag möter någon local på mina vandringar. Om det beror på avsaknad av trottoar, eller om avsaknad av trottoar beror på att ingen thailändare promenerar låter jag vara osagt. Men jag är helt övertygad om att det skett en betydelseförskjutning av ordet "gå" här. Det översätts på thai till ”åka”. . var de än ska tar de bil eller motorbike (vilket kanske förklarar att Chiang Mai nu har en alarmerande hög halt av gifter i luften). De enda jag möter under mina promenader i staden är khaki-klädda turister som virrat bort sig från sitt hotell, så jag överdriver nog inte om jag säger att thailändare förmodligen är världens lataste folkslag. I början tyckte jag att de tittade märkligt på mig när jag promenerade, nu vet jag att de gör det. De tycker jag är en knäpp utlänning. Och bara det i sig är ju en intressant upplevelse. Men nu kommer jag snart abdikera, promenad i 40 grader är som att ha ett gympass i en bastu, så motorcykeln och jag kommer ha en något tätare kontakt framöver. Fartvinden svalkar iallafall lite.